|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Budgetutskottets betänkande
2006:2
|
|
|
|
Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2005
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas Kyrkostyrelsens skrivelse 2006:2. I skrivelsen läggs årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå år 2005 fram. Kyrkostyrelsen föreslår att årsredovisningen fastställs. Utskottet tillstyrker förslaget och föreslår dessutom att Kyrkostyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Till betänkandet fogas Kyrkolivsutskottets yttrande Kl 2006:2y.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att fastställa årsredovisning och koncernredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå 2005.
2. Kyrkomötet beslutar att bevilja Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskaps-året 2005.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen
Kyrkostyrelsens skrivelse 2006:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2005
Kyrkomötet beslutar att fastställa årsredovisning och koncernredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå 2005.
Andra utskott
Samtliga utskott har beretts möjlighet att yttra sig över skrivelsen. Yttrande har inkommit från Kyrkolivsutskottet. Yttrandet bifogas som bilaga 1. Detta yttrande kommenterar även motion 2006:46 som skrivits med anledning av årsredovisningen men som Budgetutskottet valt att behandla i betänkande B 2006:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2007-2009.
Utskottet
Bakgrund
I skrivelsen läggs årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå avseende år 2005 fram. Den består av den tryckta Årsredovisning 2005 för Svenska kyrkans nationella nivå samt en bilaga med redovisning av måluppfyllelse.
Den tryckta delen är indelad i två delar. Den första delen (sid.1–42) utgörs av en presentation i ord och bild av Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå. Efter inledande ord av ärkebiskopen och generalsekreteraren följer ett antal tematiska artiklar utifrån områden som varit aktuella under 2005. Här finns också en karta som beskriver Svenska kyrkans delaktighet i mission och diakoni i världen samt skisser över hur Svenska kyrkan styrs på olika nivåer.
Den andra delen (sid. 43–68) innehåller förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser, noter och revisionsberättelse. Det avser den koncern som, förutom moderföretaget med kyrkokansliets åtta avdelningar, består av Svenska Kyrkans Förvaltnings AB (SKFAB) och det vilande dotterbolaget Svenska Kyrkans Utbildning AB. SKFAB äger och förvaltar den fastighet i Uppsala som tillgodoser kyrkokansliets huvudsakliga behov av kontorslokaler. Vidare finns i koncernen sju intresseföretag varav två avyttrats under året.
Förvaltningsberättelsen beskriver verksamheten 2005. De ekonomiska kommentarerna sammanfattas under särskild rubrik nedan.
Bilagan sammanfattar avdelningschefernas redovisning av hur de effektmål som gällt för kyrkokansliet under året har kunnat uppnås och för vilka effektmål det föreligger avvikelse eller risk för avvikelse. Medan Kyrkomötet beslutar om inriktningen på arbetet beslutar Kyrkostyrelsen eller den nämnd/styrelse som har det direkta ansvaret för verksamheten om effektmål som skall säkerställa att arbetet bedrivs i beslutad inriktning. Antalet redovisade effektmål som påverkade arbetet under 2005 uppgick till 80 men många av dem är inte meningsfulla att följa upp årligen. Under året har sju effektmål uppnåtts i en sådan utsträckning att den önskade effekten nu skall bibehållas eller målet bytas ut/förändras. Ett tiotal effektmål har inte kunnat nås eller kommer inte att nås utan förändringar i befintlig planering och resurstilldelning.
Elva effektmål har strukits av något annat skäl än att målet nåtts. Fem av dessa rör insamlingsarbetet. Dels är målen utformade så att de försvårar uppföljning, dels behöver de befintliga målen ses över i ljuset av den antagna kommunikationsplattformen.
Ekonomiska kommentarer
Siffror inom parentes avser föregående år.
Årets resultat uppgår till 753 (565) miljoner kronor. Det förklaras främst av ett positivt resultat av finansförvaltningen om 757 (313) miljoner kronor. Insamlingsintäkterna till verksamheten i utlandet har ökat under 2006, till stor del beroende på flodvågskatastrofen kring Indiska oceanen.
Totalt har Svenska kyrkans medlemmar betalat 13 600 (13 300) miljoner kronor i kyrko- och begravningsavgift för 2005. Huvuddelen av beloppet överförs direkt till respektive församlings, samfällighets eller stifts konto inom Kyrkkontot. Kyrkoavgiften är, förutom den del som utgör utjämning, inte en del av den nationella nivåns resultat. I utjämningssystemet, som syftar till att omfördela resurser mellan församlingar och samfälligheter för att skapa förutsättning för en livskraftig och rikstäckande verksamhet, har intäkterna uppgått till 1 341 (1 480) miljoner kronor, medan de lämnade bidragen uppgått till 865 (1 046) miljoner kronor.
Kostnaderna för verksamheten i Sverige har varit 634 (412) miljoner kronor. En del av detta belopp består av kyrkoantikvarisk ersättning som utbetalats med ett belopp som i stort motsvarar den ersättning som erhållits från staten. Kostnaderna i övrigt fördelas huvudsakligen mellan Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli 91 (89) miljoner kronor, Avdelningen för utbildning, forskning och kultur 83 (79) miljoner kronor, Kyrkorättsavdelningen 97 (58) miljoner kronor samt till Informationsavdelningen 48 (31) miljoner kronor. De ökade kostnaderna för kyrkorätts- och informationsavdelningarna kan främst hänföras till kyrkovalet.
Verksamheten i Sverige finansieras främst genom allmän utjämningsavgift. Andra intäktskällor är bland annat kyrkoantikvarisk ersättning från staten om 271 (112) miljoner kronor samt vidareförmedlade rikskollekter om 15 (16) miljoner kronor.
De totala kostnaderna för den internationella verksamheten har varit 433 (347) miljoner kronor. De fördelar sig på Lutherhjälpen med 244 (182) miljoner kronor, Svenska kyrkans mission 98 (86) miljoner kronor, EFS Utland 16 (17) miljoner kronor och utlandskyrkan 75 (62) miljoner kronor.
Den internationella verksamheten finansieras genom nationell finansiering i form av kyrkoavgifter samt genom externa intäkter som kollekter, gåvor, Sidabidrag med mera. Den nationella finansieringen har under året uppgått till 61 (55) miljoner kronor, varav 45 (44) miljoner avser utlandskyrkan. Kollekter och gåvor uppgick till 219 (208) miljoner kronor fördelat på Lutherhjälpen 145 (141) miljoner, Svenska kyrkans mission 56 (54) miljoner och utlandskyrkan 18 (13) miljoner kronor. Sidabidrag utgick med sammanlagt 105 (83) miljoner kronor.
Årets resultat i koncernen innebär att eget kapital har ökat med 753 (565) miljoner kronor till 4 618 (3 865) miljoner kronor. Enligt kyrkoordningen skall den nationella nivåns kapital förvaltas på ett sådant sätt att det bevaras till sin reella nivå mätt över rullande tioårsperioder. Nivån den senaste femårsperioden har rört sig mellan 96 och 133 procent (ju högre nivå, desto större förmåga att möta tillfälliga resultatsvängningar). Nivån per 31 december 2005 är 133 procent och soliditeten, det vill säga eget kapital i procent av totala tillgångar, är 64 (60) procent.
Medelantalet anställda har varit 464 (449), varav i Sverige 296 (290) och utomlands 168 (159). Sjukfrånvaron inom moderföretaget uppgick till 4,9 (4,2) procent av ordinarie arbetstid.
Revisorerna
Revisorerna konstaterar att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och att den ger en rättvisande bild av den nationella nivåns resultat och ställning, samt att förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Revisorerna tillstyrker att Kyrkomötet fastställer årsredovisningen och koncernredovisningen samt beviljar Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Överväganden
Utskottet har under sina överläggningar haft möjlighet att ställa frågor till företrädare för Kyrkostyrelsen med bisittande tjänstemän samt till revisorerna.
Från samtalet med revisorerna noterar utskottet att dessa anser att redovisningsarbetet ständigt förbättras och att sambandet mellan förvaltningsberättelse och resultat/balansräkning är bättre än föregående år. Den interna kontrollen håller en generellt god nivå och arbetet med att stärka Kyrkostyrelsens riskhantering pågår ständigt.
Utskottet anser att årsredovisningen speglar verksamheten mycket bra och att den är väl värd att spridas till fler. Det vore emellertid önskvärt med en tydligare återkoppling kring hur kostnadsramen följts, och vad som är orsaken till större avvikelser i enskilda posters utfall jämfört med fjolåret.
Vidare menar utskottet att det vore på sin plats med ett djupare resonemang omkring inriktningsmålens omvandling till effektmål, och kring måluppfyllelsen. Detta är också i linje med de synpunkter Kyrkolivsutskottet framför i sitt yttrande.
Uppsala den 29 september 2006
På Budgetutskottets vägnar
Marianne Kronberg
Närvarande: Gustav Thorstensson, ordförande, Monica Lago, Lars Starkerud, Birger Wernersson, Mats Johansson Flygg, Kjerstin Sörngård Thulin, Bengt Säberg, Sven Esplund, Thomas Jönsson, Stefan Jonäng, Mats Lindblad, Ulla Samuelsson, Ulla Dahlberg, Bertil Persson och Ingemar Karlén.
Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets yttrande
2006:2y
|
|
|
|
Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2005
|
|
|
Till Budgetutskottet
Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2006:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2005 i de delar som berör utskottets beredningsområde dvs. Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli, Informationsavdelningen samt Avdelningen för utbildning, forskning och kultur. Utskottet har även getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:46 om mål och måluppfyllelser i årsredovisningen 2005.
Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2005
Utskottet kan åter konstatera att den tryckta årsredovisningen har såväl väl fungerande som en tilltalande utformning som väl svarar mot de önskemål Kyrkomötet haft.
Utskottet påtalade redan förra året att det i bilagan till årsredovisningen ibland var svårt att helt tydligt uppfatta innebörden i de frågetecken som angavs i tabellerna när det hade skett en avvikelse i måluppfyllelsen. Utskottet påpekade då att en mer utförlig kommentar till målavvikelserna borde eftersträvas. Även i samband med behandlingen av årets skrivelse uppkom sådana svårigheter och utskottets önskemål om en utförligare kommentar till målavvikelserna kvarstår därför.
Mål och måluppfyllelser i årsredovisningen 2005
I motion 46 föreslås bl.a. att församlingsutveckling skall ges en mer framträdande roll i kommande i målskrivningar. Utskottet konstaterar att församlingsutveckling är en av flera viktiga frågor för kyrkans framtid. Självklart kan och skall den ske på den lokala nivån och har dessutom en tydlig plats i stiftens arbete genom deras ansvar att främja och ha tillsyn över församlingarna. Att detta är en väsentlig fråga för kyrkans framtid anser utskottet även bör avspeglas i den nationella nivåns målarbete.
Uppsala den 27 september 2006
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Bo E Nilsson, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Olof Kjellström, Elisabet Nilsson, Lena Petersson, Roland Johansson, Michael Martinson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
